Publicerad:

Tsunamikatastrofen: Ulvskog har rätt om medierna

Efter tsunamikatastrofen tappade den borgerliga pressen omdömet. Den bedriver numera hetsjakt på socialdemokraterna även på nyhetsplats.
Det anser journalisten Dan Josefsson som i dag instämmer i socialdemokraternas kritik av den borgerliga pressen.
En artikel från Expressen 2005-03-15.

Efter det att socialdemokraterna backat med fem procent i senaste Sifo-mätningen intervjuades Marita Ulvskog av Tidningarnas Telegrambyrå. Hon var inte alls förvånad över tillbakagången, med tanke på den demonisering som partiet under de senaste månaderna utsatts för i medierna.
Uttalandet ledde till ett antal ledarartiklar där Marita Ulvskog anklagades för att försöka prata bort socialdemokraternas misslyckade politik.
Det är svårt att förstå hur skribenterna bakom dessa texter resonerar, eftersom det måste stå klart för de flesta – alldeles oavsett politisk övertygelse – att Ulvskog har rätt. Det pågår uppenbarligen en mediekampanj mot socialdemokraterna, och metoderna som används slår det mesta som åtminstone jag sett under mina år som journalist.

Att högertidningarna helt dominerar dagstidningsmarknaden är förvisso ingen nyhet. Bara en femtedel av alla dagstidningar står till vänster, trots att hälften av befolkningen har sin politiska hemvist där. Detta är, som Marita Ulvskog många gånger påpekade då hon var kulturminister, ett demokratiskt problem som även sanna liberaler borde ta på största allvar. Inte minst därför att den massiva övervikten av borgerligt tyckande och tänkande tenderar att färga också de påstått neutrala nyheterna i press, radio- och teve. Resultatet har blivit att en medialt stark höger länge kunnat tjata hem sina politiska poänger snarare än att med goda argument övertyga svenskarna i en allsidig debatt.
På senare tid har dock problemet blivit värre än tidigare. Vissa tidningar är nämligen i full färd med att luckra upp den traditionella gräns som trots allt finns mellan opinionsbildning och nyhetsförmedling. Tydligast ser vi den här utvecklingen i Bonniers flaggskepp Dagens Nyheter. Där kan numera hårt politiserade angrepp mot tidningsägarens politiska fiender publiceras i form av ”analyser” direkt på nyhetsplats. Illvilliga och ensidiga utfall mot enskilda politiker kan till och med lyftas upp som tidningens huvudnyhet. Något liknande har vi inte tidigare sett i breda svenska tidningar med självrespekt.

Proppen gick ur i början av januari, efter Tsunami-katastrofen. Det stod tidigt klart att missarna i katastrofhanteringen inte främst berodde på vem som för tillfället satt som stats- och utrikesminister. Experterna på området sa att det istället är strukturella och historiska faktorer som styr olika länders krishanteringsförmåga.
Men så ville inte den nybildade borgerliga alliansen se på saken. I augusti hade de borgerliga partiledarna lagt upp en gemensam strategi för att nå maktskifte i Sverige och i den ingick att ”socialdemokraternas unika maktposition i det svenska samhället” skulle ”avslöjas och attackeras”. Ansvaret för själva attackerandet tilldelades Kristdemokraterna.
När tsunamin kom såg man uppenbarligen sin chans och redan några dagar efter katastrofen gjorde en av kristdemokraternas riksdagsledamöter följande uttalande i Dagens Nyheter:
Regeringen har bristande kompetens om den inte förstår att skadade människor behöver komma hem och få vård” och ”Med en borgerlig regering hade färre människor dött” (DN 041230)
Uttalande är ett solklart exempel på så kallad ”negativ campagning”, alltså smutskastning av politiska motståndare. Sådana debattknep bör seriösa journalister inte svälja, utan tvärtom kritiskt granska. Men det blev ingen granskning. Många nyhetsredaktioner valde istället att göra gemensam sak med den borgerliga alliansen.

Under månaderna som följde drevs en regelrätt mediekampanj mot Göran Persson och Leila Freivalds – på nyhetsplats. DN och Expressen var värst, men också etermedierna lät sig ryckas med. Särskilt då SVT:s Agenda, som i ett extrainsatt program öste dynga över regeringen med sådan frenesi att till och med de borgerliga partiledare som bjudits till studion såg förskräckta ut. Mats Svegfors var också inbjuden, och han försökte förgäves få programledaren att förstå att krishantering är en strukturfråga och inte en personfråga.
Och sedan har det fortsatt av bara farten. Det går knappt en dag utan nya attacker mot regeringen, kritiken mot Göran Perssons ledarstil rullar på vecka efter vecka, stormen i Sydsverige var sossarnas fel, ett försök att minska biltrafiken i Stockholms innerstad påstås i nyhetsartiklar bli sossarnas fall, interna konflikter som är oundvikliga i alla partier skildras som om de är på väg att stjälpa hela socialdemokratin.
Tendensen visas inte bara i behandlingen av socialdemokraterna, utan också genom de frågor som aldrig ställs till de borgerliga partierna. Det är till exempel förbluffande att moderata samlingspartiet kan överge den ena klassiskt moderata ståndpunkten efter den andra utan att detta kritiskt granskas. Redaktionerna reagerade inte ens när Fredrik Reinfeldt utnämnde sig själv till ledare för Sveriges nya arbetarparti – ett budskap adresserat till den arbetarklass som moderaterna tidigare hävdat inte existerar.

Mediernas högersväng bådar inte gott om vi hoppats på en balanserad och sakfrågeorienterad valrörelsen 2006. Utgångsläget var i själva verket dåligt redan före den senaste tidens häpnadsväckande utveckling. Massmedieforskaren Kent Asp har visat att riksmedierna favoriserat det borgerliga regeringsalternativet på vänsterblockets bekostnad i val efter val ända sedan 1979. Den positiva särbehandlingen av högerpartierna har dessutom blivit starkare under hela 1990-talet. Inför valet 1991 var till exempel Dagens Nyheter på sina nyhetssidor nästan helt neutralt till de båda blocken, men i valet 2002 hade DN halkat längre ut till höger än Svenska Dagbladet.
Av de undersökta medierna var det bara Ekot och Aftonbladet som positivt särbehandlade socialdemokraterna och deras samarbetspartier. Medier som TV4:s Nyheterna, Rapport och Aktuellt låg alla långt till höger.
Och detta gällde alltså förra valet, innan dagens sammanblandning av ledar- och nyhetsartiklar börjat.
Om mediecheferna inte stramar upp verksamheten är risken stor att hela valbevakningen kommer att kunna sammanfattas med Marita Ulvskogs ord till TT:
”Man koncentrerar sig på socialdemokraternas ofullkomligheter medan andra ligger så att säga i lä.”.
Det är i så fall inget mindre än en katastrof, både för den seriöst granskande journalistikens trovärdighet och för hela den svenska demokratin.

Dan Josefsson


Denna text har publicerats i Expressen 2005-03-15.
Text © Dan Josefsson. För återpublicering krävs tillstånd från författaren (dan@josefsson.net).
Fler artiklar av Dan Josefsson hittar du på http://josefsson.net.